Jag hade en skum dröm inatt. I den ägde jag en gerbil som jag var väldigt mån om. I drömmen flyttade jag till en mindre lägenhet och oroade min för det minskade utrymmet som den lille gnagaren hade att röra sig på. Dessutom försvann den hela tiden, gömde sig och riskerade att trilla ut. Slutet av drömmen är lite luddig. Eventuellt ramlade den ut från en balkong.

Vet inte hur jag ska tolka detta. Känner jag att min inre gerbil är hotad?

Kanske borde jag köpa en gerbil som sällskap till Sigge under dagarna när jag jobbar. Inte släppa lös alltså, utan i en fin kattsäker bur. Då kan de båda sitta och titta på varandra under dagarna.

[Show as slideshow]

[View with PicLens]

Bland bilderna kan man även se min mortelsamling. Jag visste faktiskt inte att jag hade en. Men efter tidigare nämnd städning uppenbarade det sig faktiskt för mig att jag samlar på mortlar. Jaja, det är i alla fall sundare än att skjuta heroin.

OBS: Tryck på bilden för att förstora.

Senaste tillskottet hos mig. Katten Sigge, orginally known as Picasso. Vi hämtade honom på ett hem för katter som ingen ville ha. Vi valde den som varit där absolut längst, för att vi skulle känna oss som goda fina djurvänner. Och då fick vi Sigge. Tydligen är svart-vita katter inte så populära. Folk vill helst ha söta katter. Det kan man kanske inte säga att Sigge är. Men han har personlighet och personality goes a long way som de säger i filmerna.

Han ser ganska barsk ut på bilden och man kan see ett ärr orsakat av den andra katten. Förmodligen var det Sigge som började. Han startar gärna bråk. Men trots all hans bråkighet är han en förvånansvärt kelig katt och glad åt att sitta i knät.