En fd. skejtares dagbok

En blandad blandning och lite jazz

Fan vet om det inte börjar lossna på skrivfronten. Jag hyser hopp.

Och en helt annan grej var att jag ringde och väckte min relativt nygifte kompis Matte. Han är på smekmånad (smekvecka snarare) i New York. Det hade jag helt glömt bort.
Men jag tyckte att signalerna som gick fram lät lite konstiga.
När han svaradede lät han sömndrucken, eller kanske drucken. Jag har lyssnat på honom drucken, många, många gånger. Fast då har man inte varit helt stabil själv så det är svårt att minnas hur han låter.
Men nu lät han alltså sömndrucken alternativt svårt depirmerad.
- Väckte jag dig? hälsade jag glatt.
- Mmmmm.
- Oj, är du sjuk?
- Hmpffnejaeinewyork.
- Sa’ru?
- Ä i NuJork!
- Shit. Sorry man.

Helvete. Jag ringde och väckte dem och kanske vaknade lillgrabben också och vägrade somna om.
Makes me feel so proud of myself.

Notering: skriv upp i almanackan när kompisar är bortresta till andra tidzoner.
Men Matte är å andra sidan så slapp att han inte ens berättat NÄR han skulle åka? Eller har han det?
Jag vet inte.