En fd. skejtares dagbok

Fångad av en stormvind utan snärtig slutkläm

Kollade på Melodifestivalen i lördags. Jag tyckte Andra Genarationen var bäst. Kanske passar de inte i schlagersammanhang, men jag gillade musiken och via deras hemsida hittade jag fler, och betydligt bättre låtar.
I övrigt var det så kasst att jag blev mörkrädd. Fast, till låtarnas och artisternas försvar kan väl sägas att jag varken är något vidare förtjust i varken schlagers eller galor/ festivaler heller för den delen. De enda typerna av festivaler jag tycker om ligger i Roskilde, Hultsfred and the like.

Och igår monterade jag en byrå inhandlat på vad i folkmun kallas Ikea men som i Bibeln benämns som Helvetet. Det var cirka 10 000 bitar som skulle passa ihop, och förvirrad som jag är, förlade jag minst hälften av dem. När jag var klar var jag så trött att jag inte ens orkade sitta upprätt. Jobbet i sig var kanske inte så uttröttande, men jag hade tränat tidigare på dagen och svurit en hel del över Ingvar Kamprad under själva monteringen. Man blir trött på att vara arg.

Jag är fortfarande så trött att jag inte ens kommer på något snärtig slutkläm. Det smärtar mig djupt, eftersom jag tycker att en text inte är helt komplett om saknar en snärtig slutkläm. Det kan nästan jämföras med att se Carola uppträda utan det där fläktandet i håret hon brukar ha. Och det hade hon inte i lördags vad jag kunde se. Men så kom hon heller inte direkt till slutfinal.

Carola utan fläkt i håret är som en bloggpost utan snärtig slutkläm. Det går inte.
Andra bloggar om: carola häggkvist, andra generationen, melodifestivalen, ikea, ingvar kamprad