En fd. skejtares dagbok

Saker som händer

Jag börjar helt klart få sämre syn. Häromdagen stod jag och läste innehållsförteckningen på en produkt av något slag och min tjej undrade om jag drev med henne.
- Vad skulle jag driva med dig om? sa jag.
- Behöver du hålla paketet sådär långt ifrån dig?
- Ja, sa jag. Det går inte att läsa annars.
Här läste tjejen ifråga snabbt upp allt som stod på paketet. Jag sa att jag trodde hon drev med mig. Det gick absolut inte att läsa. Då påstod hon att jag var i det närmaste blind. Saker och ting hade kanske eskalerat till ett bråk om jag inte dragit mig undan och muttrat något om dålig belysning.
Förmodligen behöver jag iallafall brillor. Det gör mig inte så mycket. Kanske kan det till och med få mig att se inteläktuäll ut. Tydligen behövs det för samma flickvän som påpeka mig dåliga syn, tycker att jag ser ut som en avdankad knarkare på mitt Facebook-kort. Själv tycker jag att jag ser rätt stilig och finurlig ut, men så har jag ju dålig syn.
Och just det ja. Rynkorna under mina (dåliga) ögon sprider sig som sprickor i förtorkad jord.
Det är underbart att bli äldre.
Man blir mer vis.
Man har en större erfarenhet att hämta av.
Man blir säkrare på sig själv.
Man får stelare kropp.
Man får sämre syn.
Man blir bekväm.
Man får rynkor under sina ögon (till att börja med).
Och eventuellt börjar man tappa håret också (peppar, peppar, ta i trä, inte än)
Helvete.
Medelålder - Ungdom 3-5
Ta mig tillbaka till 1997.