En fd. skejtares dagbok

Istället för pizza - förvirring

Igår när jag var på väg hem i bilen, efter att ha hälsat på Molly, blev jag lite sugen på pizza. Eftersom jag inte visste numret till mitt lokala hak ringde jag följaktligen nummerupplysningen.
Jag trodde i alla fall jag ringde nummerupplysningen. Men när det gått fram två signaler kom jag fram till att nummerupplysningen väl inte bara har tre siffror i sitt nummer. Framförallt så har de inte 112.
- Larmtjänst.
- Ja, hej. Jag skulle vilja beställa en pizza.
- Jaha, vad får det lov att vara: benbrott, förstoppning eller överdos?
Lyckligtvis kom min alltid alerta hjärna på att något var fel innan någon hann svara.
Men jag var lite orolig efteråt. Jag var rädd att larmtjänst skulle se att jag låtit två signaler gått fram till dem, bara för att sedan slänga på luren.
Vad skulle de tro?
Att någon höll på att bli överfallen och försökte ringa.
Att någon bevittnade ett rån och mobilen dog.
Vadsomhelst.
Men de ringde aldrig upp. Förmodligen gav de fan i mina eventuella olägenheter. Och de har väl viktigare saker än att leta upp numret till närmaste pizzeria.
Jag fick snäll åka och vänta på min pizza på haket som normala medborgare.
När jag kom hem och berättade om händelsen för min flickvän muttrade hon bara och sa "Jag bli inte ens förvånad längre."

Oh well. På tal om ingenting hittade jag ett roligt test hos deep | edition:

Which File Extension are You?

Härligt! Jag har alltid viljat vara en .dll-fil.