En fd. skejtares dagbok

Hur klarade man sig n?gonsin utan?

Det är nästan ett år sedan jag fick min kära Powerbook. Fick är väl förresten att ta i. Jag fick betala ganska mycket guesto för den.
Hursomhelst har min vision ända sedan jag köpte den varit att kunna sitta på en altan och surfa, utan störande sladdar. Vissa gillar att bada, andra gillar att spela minigolf och ett väldigt begränsat fåtal tycker att en semester gärna kan spenderas på en altan meddelst man surfar, skriver inlägg  och laddar ner lagliga filer.
Jag hör alltså till de sistnämnda och idag har mina planer gått i verket eftersom jag köpt mig en trådlös router. Efter att ha svurit ganska svårt, förbannat säljaren på PC-City och datorer i allmänhet, lyckades jag konfigurera eländet. Fem minuter senare sa min Powerbook "Ojoj, du sitter förvisso på altanen men jag har faktiskt hittat ett trådlöst nätverk så om du vill kan vi ta och surfa lite."
- Det menar du inte, sa jag och tryckte på "Ja-knappen".
Nu när jag suttit med det en stund begriper jag inte hur man någonsin klarade sig utan. Gud har inte skapat människan för att vi ska sitta på en kontorsstol invirad i sladdar för att vi ska kunna nå ut till fenomenet vi känner som Internet.
Nej, vi ska sitta på en altan, eller en solstol om man är lagd åt det hållet. Vi ska vara fria från nätverkssladdar och oergonomiska kontorsmiljöer.
Halleluja, ta mig fan.
Så nu sitter jag här på pappas altan. Molly och de andra hundarna tar sig en middagslur. Det regnar ute. Semestern har börjat. Livet är underbart.