En fd. skejtares dagbok

Musikartister vi f?rtr?ngt

I avdelningen “artister du n?stan f?rtr?ngt att du lyssnat p?” hittar jag Fancy.
Tydligen ?r karln fortfarande aktiv. Han har i alla fall en webbsajt.
Fancy ?r en tysk artist som slog igenom 1984 med l?ten “Slice me nice“.

My body’s burning like a flame that’s blue
It’s time for action and I want it from you.
Slice me nice - slice me nice.
My heart is beating to the rhythm of love
I need you baby like cold hands need a glove.

Vid ungef?r samma tid satt jag tillsammans med min kusin i Flen och mer eller mindre lyssnade s?nder skivan som l?ten var p?. Vi h?rde nog inte s? mycket vad som sj?ngs, utan det enda som fastnade var “Slice me nice”, vilket vi skrek ?t varandra vid olika tillf?llen.
V?r fascination av den tyske popikonen fortsatte med hitl?tar som “Lady of Ice“, “Flames of love“.

Lyckan blev d?rf?r TOTAL n?r det uppdagades att Fancy skulle upptr?da i Link?ping (min d?varande hemstad). Vi lyckades f? tag i biljetter och var sp?nda som pianostr?ngar i veckor.
N?r det var dags f?r den stora kv?llen blev vi skjutsade till Link?ping Konsert & Kongress, d?r konserten skulle h?llas.
Det var lite av en besvikelse.
Inte ens med v?ra unga oskuldsfulla ?gon var den lokalen s?rskilt passande f?r den tyske popguden, utan mer l?mpad f?r symfoniorkestrar. Men vi tog plats i alla fall. Vi s?g verkligen fram emot det ?nd?, och ska s?gas, vi var n?gra av de v?ldigt f? som s?g fram emot det. Link?pingsborna hade inte helt m?tt upp den h?r kv?llen.
N?ja, d? fick man ju vara n?rmare scenen.
Efter en tids v?ntan b?rjade det.
In p? scenen kom en liten fet gubbe som inte alls s?g ut som en popgud.
Konserten kom ig?ng, och Fancy sparade inte p? hitl?tarna. Men det var n?got som inte st?mde… Allt l?t liksom f?r perfekt. V?ra otr?nade konsert?ron f?rstod det inte f?rst, men sedan gick det upp f?r oss: Fancy sjunger inte p? riktigt, utan han st?r bara och mimar till n?got f?rinspelat. Minns jag inte helt fel stod han och plinkade p? en synt ocks?, som inte var inkopplad.
Med det mediokra publikantalet k?ndes det hela som en som en sl?kttr?ff, d?r farbror G?sta blivit full och g?tt upp f?r att mima till Elvis.

Efter konserten var vi nog lite molokna, ?ven om vi f?rs?kte inbilla oss att vi tyckt det var bra.
Men vi lyssnade aldrig mer p? Fancy.
Kusinen blev hardcore-syntare och jag b?rjade skriva dikter.