En fd. skejtares dagbok

En recension, en mamma och massa tjat

Jag har egentligen ingen bra anledning till att jag inte lyckats uppdatera den den h?r bloggen p? flera dagar. Jag har inte varit sjuk. Jag har inte varit mer ?n h?lsosamt deprimerad. Tid har jag haft, m?jligheter likas?. Enda anledningen ?r v?l att jag inte haft n?got att s?ga, f?rr?n idag.
Mitt sn?lla f?rlag skickar d? och d? recensioner till mig. Det h?nder inte s? ofta eftersom ungdomsb?cker bara sparsamt blir recenserade. Men nu har iallafall Uppsala Nya Tidning tagit sitt f?rnuft till f?nga och recenserat min senaste “En skejtares frestelser”. De recenserade ?ven “En skejtares dagbok” och de var lika trevliga d?. Jag hittar tyv?rr inte n?gon direktl?nk s? ni f?r helt enkelt lita p? mitt ord.
Ett utdrag:

Soneryd lyckas verkligen p? ett l?ttsamt s?tt beskriva en ung mans besv?rliga tillvaro. Massor med humor, fyndiga repliker och hela tiden med en allvarlig underton…

.
Kul.
N?r jag h?ller uppbyggliga monologer f?r v?nner som ?r deprimerade brukar jag s?ga att man ska ta till sig av ber?m och ge fan i kritik. Jag f?r se vad som h?nder n?r jag f?r en d?lig recension. F?rmodligen kommer jag kasta gl?pord p? recensenten.
S? h?r mellan dig och mig kan jag s?ga att det var ett j?kla under att boken ?verhuvudtaget blev klar. Jag var totalt s?nkt under tiden jag arbetade med den. Att det ens kom n?got roligt i den m?ste vara ett ingripande fr?n en h?gre makt. Mamma, min r?dgivare och hj?lpare f?rlorade tal och blev rullstolsbunden p? grund av stroke och hj?rntum?rer under n?gra svarta m?nader, precis n?r det mest intensiva arbetet fortgick. F?rutom att jag naturligtvis k?nde hoppl?shet f?r det f?rsvann min mest f?rtrolige mentor h?r i livet. Kompisar i all ?ra, men mamma ?r alltid mamma.
Tyv?rr ?r hon fortfarande rullstolsbunden och kan bara s?ga n?gra ord. Men hon ?r vid god vig?r och k?per ni bara tillr?kligt med b?cker kanske jag kan kosta p? henne n?got litet extra. Fast jag m?ste s?ga att hennes assistenter bara ?r helt bed?rande.
Jajaja, det d?r var extramaterial. S?g det inte till n?gon. Folk tror jag ?r utan bekymmer.