En fd. skejtares dagbok

Ett halv?rs framsteg

Det ?r bara lite mer ?n ett halv?r sedan jag skrev det h?r:

Hundbloggen 2
2005-03-03

Molly b?rjar bli en accepterad del av f?retaget, ?ven om vissa kolleger fortfarande pratar om att g?ra en m?ssa av henne. Det kommer de inte g?ra dock. F?r det f?rsta skulle hon inte bli n?gon vidare bra m?ssa och f?r det andra kan de inte r?kna med n?gon datasupport om de ger sig p? min hund.
Det g?r allts? ganska bra att ha med henne p? jobbet. M?nga, de mer sn?lla typerna, ?r imponerade ?ver Mollys framsteg. Fr?n att ha varit en r?dd liten hund som morrar ?t allt ?r hon numera bara en halvr?dd liten hund som morrar ?t en tredjedel av personalen, samt en del kunder. Av det l?r jag mig att framsteg kan ta l?ng tid.
P? det privata planet ?r jag glad ?ver att hon inte l?ngre morrar ?t tidningsbudet. Mina s?mndruckna ?Neeeej Molll?? m?ste ha gett resultat till slut. Alternativet ?r att jag ?r f?r tr?tt f?r att h?ra att hon morrar ?t tidningsbudet.
?nnu ett inl?gg om min hund allts?. Jag borde skriva om min sjuka mamma, om boken som aldrig verkar bli klar eller om livet i allm?nhet. Fast livet i allm?nhet ?r Molly. Jag organiserar hela min tillvaro efter Molly. Jag tvingar v?nner att g? och handla ?t mig, eller att m?ta mig i parken s? jag f?r lite m?nsklig kontakt och normal konverstion ist?llet f?r ?Njaaa, lilllaaaaa gummmman. Duttig t?s??. Jag funderar p? n?r jag ska f? tillf?lle att duscha (har dusch i k?llaren och Molly gillar inte ensamhet.)*. Jag funderar p? n?r jag n?gonsin ska f? g? ut och svinga mina lurviga p? lokal och prata med andra m?nniskor som inte kollar snett p? mig bara f?r Molly sk?ller p? deras ?lsklingshund (de b?rjade dock).
Svaret ?r: Jag vet inte! Det ?r som att storken kommit med ett barn och lagt det p? hallmattan. Det ?r som att jag har en fotboja p? mig och bara f? vistas ute best?mda tider.
Men s? viftar Molly p? svansen och kollar p? mig med sina ?gon och jag t?nker, allt ?r bra ?nd?.
V?lkommen till hundbloggen.

* Naturligtvis lyckas jag duscha. Det ?r inte s? att jag ?r ett illaluktande svin. Jag hoppas bara att ingen m?rker att jag tagit med mig hunden ner i k?llarduschen d?r det uttryckligen st?r ?No p?lsdjur allowed!?

T?nk s? bra allting g?tt. Fr?n total isolering till ett n?stan vanligt liv. Nuf?rtiden sk?ller den lilla byrackan fortfarande p? folk, men inte s? mycket av r?dsla utan att hon vaktar sitt (sina m?nga) revir. Nuf?rtiden blir hon till och med arg om n?gon f?rs?ker sno med sig en cykel fr?n f?retaget.
Jag kan l?mna henne sj?lv d? och d?, fast jag g?r det aldrig mer ?n en halvtimme. Det r?cker f?r att jag ska hinna iv?g att handla lite kv?llsmat, eller ta en dusch.
Dock, Gud n?de den som knackar p? min (v?r) d?rr. Den mest or?dde kan b?rja darra p? kn?na av det morret.
Det g?r mig inte det minsta. Till skillnad fr?n Gevalia (eller vad det nu ?r f?r kaffesort) gillar jag inte ov?ntat bes?k. Jag ?r inte s?rskilt f?rtjust i bes?k ?verhuvudtaget f?r d? m?ste jag st?da.
Jag g?r mig b?st p? bortaplan.